Syftet med denna uppsats är att reda ut varför elever många gånger läser Jan Guillous Ondskan som en självbiografi. Det problematiska med att gränsen mellan fakta och fiktion upplöses lyfts fram och möjliga tillvägagångssätt att ta sig an detta i klassrummet presenteras. Med begreppet faktion som bakgrund analyseras textens berättarteknik och paratext och förhandlingen dem emellan. Analysen visar att förhandlingen mellan berättartekniken och paratexten leder läsaren till att se texten som både fakta och fiktion. Denna upplösning av gränsen mellan fakta och fiktion, som ofta är medvetet diffus, kan bli problematisk om den inte diskuteras ingående i klassrummet då det krävs mycket för den otränade läsaren att ensam granska texten kritiskt..

En sudie i gonzojournalistiken, dess innebörd och vad den förmedlar. Studien beskriver och kopplar gonzojournalistiken till romantikens teori och kunskapssyn och är uppdelad i två huvuddelar vilka beskriver perspektivismen samt den romantika ironi som rymms inom gonzojournalistikens teknik..

Vad är det för skillnad mellan folkmusikaliskt fiolspel och klassiskt violinspel? Syftet med arbetet var att tydliggöra några av de interpretatoriska skillnaderna mellan folkmusik och romantisk musik. Undersökningen gjordes genom instudering av ett romantiskt stycke och en folkmusiklåt med hjälp av lärarhandledning, lyssning på inspelningar och reflektioner kring stilmedlen. Efter tillägnandet av de båda interpretationssättet gjordes en omvänd interpretation. Folkmusiklåten spelades enligt romantisk interpretation och det romantiska stycket spelades med det folkliga spelsättet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor:? Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs.? Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och på vilket sätt de används.? Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..

The current paper is a study of the character Christian Grey in the EL James trilogy Fifty Shades of Grey. The main aim is to find out how masculinity, sexuality and gender are constructed in this erotic fantasy. More over terms as femininity, unmanliness and gender have relevance to the study. Several studies have been done on romance novels and Harlequin in particular from a gender perspective, but few of them from a masculine point of view. Hence, no earlier study has been done on Fifty Shades of Grey with masculinity studies as the main tool of masculinity, or with theories of romance.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Bakgrund: Faktum är att det finns en betydligt högre andel män på ledande positioner än kvinnor. Beror detta på att de är bättre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mängd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara är underhållning utan även ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som händer där skulle även kunna inträffa i en ?vanlig? människas liv, men innehåller extrema faktorer för att fånga tittarens intresse.

n/a.

This essay is about "factionstexter", a combination between fact and fiction, and the problems that can occur when reading them. I present previous resarch on this subject and I focused on docu drama and dramadoc. Bo G Jansson is the researcher I used most frequently in this essay. He describes various types of faction texts in film, television and literature. Annette Årheim´s thesis stands for the didactic portion of the essay.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

I denna uppsats har en undersökning av boken Myggor och tigrar gjorts där dels vad som är utmärkande för en självbiografi och ett självporträtt jämfört med andra typer av genrer, dels vad metafiktion är, belysts. Myggor och tigrar har drag av självbiografi, men även fiktion ? i denna uppsats benämnd som självporträtt. Ytterligare en sak som har undersökts är hur författaren, Maja Lundgren, gång på gång kommenterar Myggor och tigrar, med avseende på genre.De självbiografiska avsnitten i Myggor och tigrar har gått att verifiera, likaså har de självporträtterande aspekterna utforskats. Det senare i form av exempelvis fokalisering som legat utanför författaren tillika berättaren Lundgrens synfält samt att Lundgren säger sig höra röster.

  AbstractFredrik Nordlindh: När odjuret älskar skönheten. Stämningar av skräck och romantik i musikallåtar. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C-uppsats 2009.I denna uppsats visas hur vedertagna filmmusikaliska grepp för att förmedla känslorna skräck och romantik, i betydelsen lycklig kärlek, kan användas i tre musikallåtar. De antaget romantiska respektive skrämmande All I ask of you och The Phantom of the Opera från Andrew Lloyd Webbers Fantomen på Operan utgör undersökningens grund.